Skriver ett litet inlägg efter att ha läst detta blogginlägg av en vän, Kristina Wiksell som skriver att det är konstigt att alla som fötts i Sverige tidigare automatiskt blev medlemmar i Svenska Kyrkan och att vi inte fick en omreglering förrän 1996.

Jag tycker inte det är så konstigt. Faktum är att det finns många lättförståerliga funktionella förklaringar till att medlemskap i Svenska Kyrkan länge har varit en självklarhet..

Kyrkan är en stor del av vår samhällsapparat och de flesta av oss infödda svenskar bär på en massa kristna värderingar. Vi gifter oss, döper våra barn och begraver våra döda genom kyrkan.

Kristendomen är en av grunderna till våra samhällsvärderingar. Man måste nog inse att den trots allt är en stor del i våra liv. Och trots att många av kyrkans traditionella värderingar är en bunch of bullshit och medel till makt så finns det också väldigt mycket bra där också.

Sen är också kyrkan en av grundpelarna till det sociala arbetet vi har idag. Vi behöver socialt arbete i det här samhället och jag tror också att det gagnar oss att ha olika former av socialt arbete, både kyrkliga, sociala och ideella verksamheter eftersom de har olika för- och nackdelar.

Kyrkan har länge varit precis lika självklar som våra lagar. Det är inte förrän våra attityder ändras som vi ifrågasätter. Borde det inte vara samma sak här? Att man skulle få välja om man vill betala skatt eller följa våra lagar? Vad är skillnaden egentligen? Om jag föds i ett samhälle som jag inte stödjer, är det då rätt att jag ska betala skatt? Är det då rätt att jag är skyldig att följa lagen?

Det är idag självklart att det ska vara olagligt att stjäla, t.ex. Men är det självklart egentligen? Våra gemensamma samhällsvärderingar har skapat lagar som motverkar stöld. Man skulle lika gärna kunna ha en evolutionär inställning och mena att alla borde ha rätt att med alla medel ta det man vill ha för att bli framgångsrik. Eller så kan man, som vi har nu, ha utgångspunkten att man inte får skada andra människor och att lagar ska vara riktlinjer för vad samhället accepterar. Fantastiskt att vi har det, eller hur? Kyrkan och lagboken är bara en av alla "regler" vi har för att upprätthålla ett fungerande samhälle.

Jag skänker gärna en slant till svenska kyrkan även om jag inte på något vis är kristen. Min sambo har gått ur svenska kyrkan och många av mina vänner likaså och det är helt rätt att gå ur om man inte vill vara med. Jag tycker inte att det ska vara automatiskt att man föds som medlem, för att det inte är relevant i dagens samhälle helt enkelt. Men jag tycker inte att det är konstigt att man omreglerade det så sent 96 om man säger så.. Attitydförändringar tar tid och det tar ännu längre tid att ändra systemet efter dem. Det finns det många exempel på i historien. Det är inte bara en tre-fyra stycken som ska acceptera och köpa en förändring utan ett helt samhälle. De senaste hundra åren har det hänt otroligt mycket på den sociala fronten och ibland behövs inte bara ett generationsskifte för att en attitydförändring ska "sätta sig" och bli normaliserad.

Jag ser kyrkan som en del i att vara människa. Det finns nog någon liten, liten tro på helighet inom alla människor. Och den här grundtanken att man ska vara god är väldigt central inom de flesta religionerna. Jag tror vi får ut mer av att se till kyrkans bra sidor, (men givetvis sätta ner foten då vi inte håller med) än att förkasta den helt.

Idealet av godhet tror jag finns i oss människor utan kyrkan, det är förmodligen en grundläggande egenskap i oss som flockdjur. Kyrkan är bara ett "symptom" på vårt behov av att skapa regler och ideal. Men olika former av "religiösa" fenomen kommer nog alltid att finnas i människans historia, vi har helt enkelt ett behov av det. Därför tror jag det är bättre att försöka möta kyrkan där den står idag och faktiskt utnyttja den makt till värderingsspridning som kyrkan har. För varje präst som helhjärtat viger en homosexuell är vi på väg i en riktning mot ett mer funktionellt samhälle. Precis som lagar måste ändras med samhället för att vara funktionella så måste också kyrkan. Det är det jag menar.. Även om båda apparaterna är väldigt sega att ändra..

Men jag tror helt enkelt inte att det är realistiskt att se ett mänskligt samhälle utan vare sig lagar eller religion. Båda är produkter av samma sak, nämligen allmänna och vitt spridda samhällsattityder och samhällsregler. Och ett behov av att skapa ordning i kaoset. På många sätt tror jag även att det kan hänga ihop med flockdjurs behov av att skapa rangsystem i pressade situationer. Vi gör det här för att minska risken för konflikter. Skriver en lagbok och skapar en instans som talar om vad som är en god människa och hur vi ska bete oss. På samma sätt har våra samhällsklasser formerats. Och det är inte det minsta konstigt att det finns eller att det är så accepterat av oss människor. Vi har ett behov av ett system, helt enkelt, även om det system vi har idag har massvis med brister.. Det behöver absolut inte se ut som det gör nu.

Däremot tycker jag det är bra att sidor som Uturkyrkan.se finns, så att alla har en möjlighet att ifrågasätta systemen. Vi får ett bättre samhälle om vi sprider attityden att alla ska tänka själva och att alla har rätt att argumentera för sina idéer. Även om det inte är så lätt som man kan tro att tänka själv, vi är på många sätt "blinda" av de värderingar som finns. Men trots allt finns det många gamla blinda värderingar som har blivit uppmärksammade och ifrågasatta. Och nya blinda värderingar kommer också att dyka upp. Det har visat sig vara väldigt funktionellt med samhällen som tillåter alla att tänka själva så mycket som möjligt, vi får fler vetenskapsmän och fler sätt att förstå världen. Vi SKA ifrågasätta självklarheter och vi SKA ifrågasätta både kyrkan, lagsystemet och samhällsapparaten.

Men konstiga, det är dom inte.