Terato's Site

GAMMAL HEMSIDA! / OLD WEBSITE! 

Besök
 www.teratos.com istället!
Visit www.teratos.com instead!

Dagbok

Vila i Frid Matilda

Posted by Sara on January 10, 2010 at 6:43 AM Comments comments (0)

Det är så orättvist! Jag fattar inte att den här dagen har kommit..Det är helt sjukt vad tomt det kommer att bli utan dig! Snälla, komtillbaka! Min fina, min älskade, mitt allt!

 

Detär helt sjukt, det gick så fort. Hon var ju överviktig och jag gissarpå att hon fick en propp för hon var så konstig helt plötsligt enmorgon. Dålig motorik och förvirrad. Och så kunde hon inte snurra runt.Tillan som var superduktig på det tricket! Då fattade jag att nåt varfel.

 

På nyårsdagen var hon senast ute och kånkade runt men sen dess har hon bara velat såsa och ta det lugnt.

 

Såidag märkte jag att hon låg på burbotten och såg helt slut ut. Honvägrade äta(!). Då visste jag att det var dags.. Hon har knastrat imitt knä hela dagen. Sen började hon att försvinna mer och mer.

 

Det tog ett tag innan hon tog sin sista suck men jag har varit med henne hela tiden så det känns i alla fall bra..

 

Fast nä, det känns fan inte bra. Jag vill inte att hon ska vara borta..

 

Matilda har lämnat otroliga spår i mig.

 

Honär den vackraste råttan jag någinsin har sett ever. Hon har fått migatt älska dumbo. Jag kunde lite på henne jämt. Hon var så trygg i sigsjälv och hade sån otrolig social kompetens. Hon var så äkta på nåtsätt. Och hennes ögon. Jag har aldrig varit med om en råtta som sågrakt in i själen på en osm henne.

 

Minns när jag tog hemhenne från dig, Nicciz. Hela vägen hem på tåget låg hon i boxen ochtittade på mig. Kommer aldrig att glömma den blicken. Och hur glad jagvar över henne. Det finns inget som någonsin har känts så rätt som attta med mig Matilda hem. Lilla Redefine. Ja, hon fick mig verkligen attomdefiniera väldigt många saker. Hon fick mig att verkligen älskatamråttan. Hon visade mig att råttor inte behöver vaara sjuka och hasvårt med intron. Hon visade mig hur råttor ska vara. Hon gav mig HOPP!

 

Och hade hon inte varit så tjock som hon var, hade honförmodligen aldrig blivit sjuk. Hon var alltid frisk och fräsch.Alltid. Ända in till slutet..

 

Vi begravde henne vid minaföräldrars stuga vid ett ställe som heter Svartviken mellan Valbo ochSandviken. Det var sjukt tungt. Hennes vackra päls och vita teckningsom är hon. Men jag har aldrig sett en död råtta som sett så fridfull ut som henne. Hon somnade in väldigt lugnt..

 

Detkänns i alla fall bra att hennes bror Sid har fått bli pappa och kommeratt få fler kullar. För så här underbara råttor får inte baraförsvinna..

 


Hejd� Nemi

Posted by Sara on July 22, 2009 at 7:22 AM Comments comments (0)

Idag är jag ledsen.

 

 

Var tvungen att ta bort Nemi idag.

 

 

Förtvå veckor sen upptäckte jag att hon var reserverad i boet ochnafsades. Blev helt paff. Märkte sen när hon var ute att hon även pepnär jag försökte att lyfta henne.

 

 

Åkte på semester i några dagar.

 

 

Närjag kom hem märkte jag att hon hade en liten kal fläck på magen.Emellanåt hade hon halvrest ragg och var allmänt reserverad. Emellanåtvar hon normal och gick ut till mig. Den kala fläcken växte snabbt tillflera, stora, kala fläckar. Hon barberade sig själv.

 

Senigår kväll upptäckte jag att hon bara satt i buren och flåsade meduppburrad päls. Tog ut henne och hon tokskrek. Hade henne i knät ochkände på henne. Varje gång jag rörde vid magen skrek hon. Det var någotfel med magen.

 

 

Eftersom hon var så stressad ochhade så ont tog jag beslutet att avliva henne. Kanske hade hon någoninvärtes tumör eller inflammation/infektion. Hon ska obduceras.

 

 

Hursom helst är hon i himlen nu. Känner mig ytterst tveksam till mittbeslut. Men det är taget nu. Saknar henne.. Som hon var innan hon blevsjuk..

 

 

Vila i frid min lilla plutt. Du var verkligen speciell..

 


Sov gott Sizzla

Posted by Sara on May 25, 2009 at 7:30 AM Comments comments (0)

Det här har varit en händelserik vecka.

 

Idagtog jag bort min älskade Sizzla. Det var så tungt och jobbigt. I tvåtimmar efter avlivningen hade jag henne hemma hos mig och klappadehenne innan jag kunde begrava henne. Jag ville verkligen försäkra migom att hon var död. Ett slags konstigt lugn har lagt sig över mig nu.Jag saknar henne något aldeles otroligt. Men hon fick somna nu. Innanhon hann tappa livslusten helt. Det var svårt att ta bort hennejust eftersom hon fortfarande var så full av glöd. Men jag ville intese henne tappa den glöden. Fysiskt fick hon gå bort aldeles för sent.Psykiskt var det för tidigt.. Saknar dig, Sizzla. Så mycket..

 


Klara gick bort idag

Posted by Sara on January 24, 2009 at 7:35 AM Comments comments (0)

 

Jag är osäker på hur jag ska kunna komma över att du är borta. Du var så hängig på slutet.

 


Kom hem och hittade henne liggandesiskall på golvet, ca två meter från buren. (de har öppen bur och baraca en cm ner till govlet så trots att hon var väldigt krasslig så kundehon med lätthet ta sig ut). Hon hade hasat sig och lagt sig på mintröja som låg där på golvet så förmodligen hade hon letat efter mig.Jag plockade upp henne och hon krampade så hon levde alltså fortfarandemen var väldigt kall och andades svagt, svagt..

 

Lademig med henne i sängen och värmde upp henne och det tog kanske tvåtimmar innan hon somnade in. Hon kämpade och krampade och det varriktigt jobbigt. Allt känns både sorgligt och jobbigt men samtidigt varjag ju förberedd. Hon hade varit väldigt dålig länge och förra helgenblev hon riktigt, riktigt dålig. Då trodde jag att hon skulle gå bortmen hon hängde ändå med ett tag till. Som en trasdocka var hon atthantera. Det känns skönt att hon äntligen fick gå bort efter alltkämpande. Lite för mycket kämpande kanske. Men ibland är det bara såsvårt att släppa dem.

 

Sizzla fick nosa på henne när honvar död. Hon vände och puttade lite på henne men förstod nog att honvar borta. Hon har hållit avstånd från henne de senaste veckorna. Jagvet inte om råttor kanske gör det om de misstänker att de är sjuka. Menså jag har vant mig vid tanken att Sizzla ska vara ensam.Förhoppningsvis kan hon kanske leka med Matilda i soffan. Det brukarfunka utan problem nu för tiden.

 

Min första råtta somalltid kom springandes till mig, no matter what. När hon blev gammaloch bensvag till och med. Varje gång jag kom hem från jobbet möttes jagav henne, tultandes mot mig ut i hallen. Hon kunde mysa i mitt knä hurlänge som helst. Kärlek, kärlek, kärlek. Klara var en riktigkärleksråtta.

 

Saknar dig så himla mycket, min bebis!

 

Idag var jag in och kollade mig igen. Var hos en manlig gynekolog. Det gick faktiskt bra, tyckte det gick bättre än det har gått med de tidigare gynekologerna. De har varit så hårdhänta och liksom inte pratat med mig eller nåt. Har verkligen haft jätteotur med mina gynbesök. Cystan har inte minskat något i alla fall. Han sade direkt att den måste opereras bort. Den kommer bara att växa. Men han kunde iaf till 99% säga att det inte handlade om någon cancer. Så det kändes ju skönt. Så nu ska jag få en ny tid för operation. Vem vet, jag kanske blir bättre efter det..


Oops! This site has expired.

If you are the site owner, please renew your premium subscription or contact support.